Strutsfarm, grisfarm och andra kulinariska ställen

...jag, lill-Tuvan och vår vän Katta tog oss en sväng med bilen i dag...

Man kan väl säga att våra resmål för dagen ändrade karaktär

allt eftersom bilen rullade.

Vårt första utflyktsmål var strutsfarmen som ligger

strax utanför Borlänge.

Där kunde man kika på strutsar i olika storlekar.

Vi började med att titta på de som gick ute i hagen:

Struts i profil.

Och...rakt framifrån.

Om de har läskigt långa halsar...så skulle ni se fötterna!

Riktiga dinosauriefötter.

När vi hade pratat lite med strutsarna i hagen gick vi

till barnkammaren.

Katta - den stora djurälskaren - kunde inte låta bli att

låta dem nafsa henne i fingrarna.

En annan var lite försiktigare (läs fegare).

Ett flertal strutsar gick under tak...antagligen var det

för att det skulle bli nya strutsar...för ni kan väl aldrig

gissa vad dessa strutsar gjorde mitt framför våra ögon???

Avslutade vårt besök hos strutsarna med att äta glass gjort på strutsägg.

Gott!

Därefter åkte vi till Stora Skedvi (Forsa gård) där

de föder upp grisar på ett humant sätt.

Så många och så stora...men det fanns små oxå.

Lill-Tuvan undrade nog var vi var ute på för något...

ena stunden strutsar och i nästa stund grisar.

Är det här vad man kallar riktiga lortgrisar?

Saken var den att grisen bakom föste bort grisen som låg

i leran.

Den tyckte att det var slutsvalkat för gris nr 1.

Grisar kan nämligen inte svettas...det är därför de svalkar

sig i lera.

Ännu en lortgris:

På gården fanns även en liten shoppingbod med

kött, små saker att handla och lite enkel fika.

Alla vet väl att man blir hungrig av att titta på strutsar och grisar...eller?

Det blev vi iallafall, så vi körde mot Husby.

Där intog vi vår onsdagslunch i fin miljö.

Restaurangen är känd för sina kulinariska upplevelser - vad

gäller mat.

Kanske var det inte riktigt en plats anpassad för

en 1-årings kladdande med maten.

De vita dukarna var ett minne blott efter en kort kort stund.

Vår lunch bestod av Uer, grönsaker och kokt potatis.

Uer är en sorts fisk - riktigt god.

(Läste just på nätet att den ofta kallas för kungsfisk och är

vanlig i Norge.)

Efter vår goda lunch i den fina restaurangen åkte

vi vidare mot Brunnbäck (utanför Avesta).

Där besökte vi Brunnbäcks herrgård - fikade och

tittade in i antikboden.

Många mygg...synd för en sån fin plats som ligger precis intill Dalälven.

Tack Katta (och lill-Tuvan för att du bara hänger med) för en trevlig dag!